Flygplanet behöver bara 50 meter för att landa och lyfta.

De är inte bara små utan pryds också av tecken som kan vara svåra att tolka. Här reder Ny Teknik ut vad de svårtydda förkortningarna på SD-minneskorten betyder.

Från forskare på KTH till högstadielärare. Catharina Erlich låter eleverna bygga, programmera och förverkliga egna idéer. Nu prisas hon för sin undervisning.

Efter tio års forskning har Hydro nu lyckats tillverka aluminium med teknik som kan göra det möjligt med en utsläppsfri produktion, i centrala delar.

Felix Björklund: Leapmotor behöver inte vara bäst på varje punkt – helheten är tillräckligt bra och prislappen lägre.

Högutbildade ai-tränare totalövervakas av Scale AI, som utför så kallad dataannotering åt många av techjättarna.

Tekniken innebär att radioaktivt avfall krymper och blir enklare att slutförvara. Nu ska en förstudie visa om den kan användas i japanska Fukushima.

Hur långt är vi beredda att gå för att uppnå digital suveränitet? Frågan ställs på sin spets av EU-kommissionens förslag om en ny lag om moln- och AI-utveckling, CADA. Lagens syfte är att stärka Europas suveränitet och minska beroendet av utomeuropeiska moln- och AI-tjänster. Och en central del är gemensamma EU-krav på molntjänsters suveränitet i en fyrgradig skala, där bland annat europeiskt ägande kan bli avgörande vid offentliga upphandlingar. Lagförslaget presenterades i somras och är nu ute på remiss i medlemsländerna, även i Sverige där remissvaren från myndigheter och andra intressenter trillade in i början av oktober. Det är intressant läsning för svaren sätter inte bara ett utan flera fingrar på utmaningarna.  Lite grovt kan svaren sammanfattas så här: alla är för digital suveränitet och välkomnar EU:s ambition, ”men…” Vad reservationen består i varierar beroende på vilken typ av intressent det handlar om men kontentan är att det finns en bred enighet om att Europa behöver större digital suveränitet, men att förändringarna som föreslås och konsekvenserna av dem är svårare att svälja. Det är lätt att tro att det bara är de stora amerikanska leverantörerna som spjärnar emot, men så är inte fallet. Molnjättarna säger sig också välkomna digital suveränitet – men förstås definierad på ett sätt så att deras tjänster kan fortsätta användas. Som ”sovereign cloud”-lösningar, med lokala juridiska enheter som följer lokala regelverk, där tekniska avgränsningar blir viktigare än ursprungsland. Företrädare för näringslivet vill gärna minska beroendet av USA, men inte om det betyder högre kostnader, sämre tjänster och försämrad konkurrenskraft för svenska företag. De vill ha teknikneutralitet, tillgång till global teknik och hanterbara krav på leveranskedjorna. Stora myndigheter ser bland annat problem med genomförandet och ifrågasätter vem som ska bestämma över klassningen. Här syns att de självbestämmande myndigheterna vill ha kontroll över sin egen rådighet. Samtidigt vill man inte tvingas in i kostsamma migreringar utan finansiering. Ute i kommunerna där beroendet av utländska molntjänster är stort är man också rädda för att tvingas genomföra, och betala för, dyra systembyten. Dessutom på orimligt kort tid – EU anger en frist på 12 månader när en riskbedömning kräver migrering. Det påpekas också att det i dagsläget saknas reella alternativ, vilket återkommer i remissvar från flera intressenter.  Inte ens våra mest säkerhetsmedvetna myndigheter, som Försvarsmakten, Säpo, och FRA är särskilt positiva. De vill se undantag för sina verksamheter för att värna sitt handlingsutrymme. FRA:s remissvar är extremt tydligt: ”FRA välkomnar ambitionen att stärka den digitala suveräniteten inom EU och minska beroendet av tredjeland vad gäller moln- och AI-tjänster. Förslaget bygger dock på förutsättningen att det finns, eller snart kommer att finnas, europeiska alternativ till de aktörer i tredjeland som i dag dominerar marknaden på området. Det kan ifrågasättas om det finns europeiska aktörer som i närtid kommer kunna leverera motsvarande kapacitet, skalbarhet och säkerhet. Den föreslagna förordningen riskerar att begränsa FRA:s möjligheter till digitalisering och därmed utvecklingen av myndighetens förmågor. Det vore till skada för myndighetens verksamhet och i förlängningen Sveriges nationella säkerhet. /…/ För FRA:s del skulle kraven i det föreslagna ramverket – givet att myndigheten omfattas av dem – innebära att såväl vissa befintliga och planerade åtgärder inom försvarsunderrättelseverksamheten, bland annat vissa internationella samarbeten, omöjliggörs.” FRA:s remissvar pekar också på en paradox, som återkommer även i andra svar. Vi har gjort oss så beroende av utländsk teknik att ett försök att minska beroendet av säkerhetsskäl riskerar att försämra säkerheten. De har blivit så viktiga för våra offentliga verksamheter att bara ett försök att minska beroendet i sig kan hota verksamhetens funktion. Det är förstås så beroenden fungerar, men det är sällan den sammanvägda bilden blir så tydlig som i de över 70 remissvaren. För bortsett från väldigt positiva svar från ett par europeiska molnutmanare (fattas bara annat) är det alltså så här det låter generellt sett. Alla vill ha suveränitet, få vill betala priset. Välkommet, men. Det är inte osannolikt, snarare troligt, att alla invändningar är fullt rimliga. Problemet är bara att om alla får igenom dem så blir det inte mycket kvar. Det kan självklart vara så att just det här upplägget från EU-kommissionen är väldigt dåligt. Men vad säger att det skulle låta annorlunda med en annan typ av åtgärder, om målet är detsamma?  Om alla åtgärder som skulle tänkas öka den digitala suveräniteten kan avfärdas med hänvisning till verksamhetskrav, funktionalitet, kostnader eller konkurrenskraft, hur ska då beroendet någonsin minska? Jag förespråkar inte den ena eller andra vägen här, min åsikt är framför allt att om man nu tycker att digital suveränitet är ett så viktigt strategiskt mål som alla verkar vara överens om, då måste det också fattas tuffa politiska beslut.  Då måste man vara beredd att prioritera målet – och acceptera konsekvenserna. Kostnader, störningar och försämringar är inte automatiskt skäl att avstå från en nödvändig förändring. Snarare är det kanske något man måste tugga i sig. Grundfrågan är enkel: menar vi allvar med den digitala suveräniteten, eller vill vi bara ha det så länge vi slipper ändra något?  — Den här krönikan är hämtad ur CS Veckobrev, ett personligt nyhetsbrev med lästips, länktips och analyser skickat direkt från chefredaktör Marcus Jerrängs skrivbord. Vill du också ha nyhetsbrevet på fredagar? Skriv upp dig för en kostnadsfri prenumeration här.

Regeringskansliet har infört en spärr för AI-verktygen Chat GPT och Claude på personalens tjänstedatorer, rapporterar Ekot. Detta för att medarbetarna på kansliet bara ska använda de tjänster som godkänts. Bland annat Microsofts AI-verktyg Copilot, där kansliet även uppges ha höjt säkerheten. I en kommentar på Regeringskanlisets intranät skriver digitaliseringsdirektören Mikael Wettercrantz att användningen av AI-tjänster utan avtal kan få “konsekvenser för vår informationssäkerhet”. Sedan tidigare har Regeringskansliet även begränsat användningen av Deepseek. Enligt Ekot har liknande spärrar även införts hos Skatteverket och Statens institutionsstyrelse, Sis. Det kan även bli aktuellt för Kronofogden.

Enligt en ny prognos från analysföretaget Gartner så kommer de globala it-utgifterna öka med 15 procent under 2027 och nå hela 7,35 biljoner dollar, eller 7350 miljarder. Den främsta drivkraften bakom ökningen spåras till investeringar i AI. Framförallt datacenter, AI-servrar och molninfrastruktur. Utgifterna för datacentersystem väntas öka med hela 55,5 procent under 2027 medan investeringarna i mjukvara beräknas öka med 14,6 procent. Den kraftiga efterfrågan har samtidigt mer än fördubblat priserna på minneskomponenter det senaste året, vilket enligt Gartner riskerar att dämpa konsumenternas efterfrågan. Gartner räknar också med att de höga minnespriserna kommer att bestå under hela 2027.

Det amerikanska nätverksövervakningsföretaget Kentik uppger att Nordkoreas internet utsatts för en omfattande överbelastningsattack, även känt som en DDoS-attack, i veckan, rapporterar Reuters. Enligt sydkoreanska medier drabbades över 40 officiella webbplatser med den nordkoreanska domänen .kp. Bland annat landets utrikesdepartement och den statliga nyhetsbyrån KCNA. – Det är definitivt en DDoS-attack, säger Doug Madory, chef för internetanalys på Kentik, till Reuters. Attacken pågick under 32 timmar i flera vågor. Samtidigt ska Kentik iakttagit kraftiga trafikökningar från bland annat Vietnam och Venezuela. Det är dock oklart vem som ligger bakom attacken.

Mobilmärket tar upp kampen med jättarna från USA. Nu siktar utmanaren på att bli det självklara valet för bland annat svensk polis och räddningstjänst.

Från måndag ska de inte längre kunna nås från personalens tjänstedatorer.

Enligt ett blogginlägg från Microsoft är företagets AI-system MAI-DxO nu bättre än läkare på att ställa diagnoser. I en simulation med komplexa fall hämtade från New England Journal of Medicine drog MAI-DxO korrekt slutsats i 83 procent av fallen, vilket kan jämföras med 36 procent för mänskliga läkare. – Nästa år kommer vi att få se extremt imponerande implementeringar av intelligenta system. Jag tror att detta kommer att förändra sättet som vård bedrivs på i grunden, säger Microsofts AI-chef Mustafa Suleyman i en kommentar till The Verge. Sedan tidigare har även Google och Open AI hävdat att deras AI-system är minst lika bra som läkare på att ställa korrekta diagnoser, rapporterar Techcrunch.

Etsy har bestämt sig för att begränsa användningen av AI-genererade bilder på den populära nätbutiken, detta då de anses ge en felaktig representation av varorna som läggs ut till försäljning. Enligt det nya regelverket måste det finnas minst ett oredigerat fotografi som visar det faktiska objektet mot en riktig bakgrund. The Verge har delat med sig av två exempel som visar hur stor skillnad det kan vara mellan originalbilderna och AI-bilderna, så det är lätt att förstå att många kunder känner sig lurade. Att sälja AI-genererad konst via Etsy kommer vara tillåtet även i fortsättningen, men säljaren måste vara tydllig med att konsten skapats med hjälp av AI.

Designplattformen Canva har lanserat Canva Craft, ett nytt verktyg som kan användas för att generera bilder med hjälp av AI.  Canva Craft genererar bilderna i två steg utifrån användarnas textprompter. I det första steget erbjuds en skiss hur objekten förhåller sig till varandra och i det andra steget genereras högupplösta bilder (2k) i ett 30-tal olika storlekar. Fördelen med den valda tvåstegslösningen är att det ska vara enkelt att genomföra ändringar, rapporterar Techcrunch. Canva Craft görs tillgänglig för alla användare via fliken Dream Lab, men den finns även tillgänglig via Canva API. 

Scanias nya testbana är mer än dubbelt så stor som Gamla stan. Den har en två meter djup vallgrav, basaltplattor för bromsprov och kurvor där sidokrafterna elimineras.

De finska bolagen Iceye och Nokia ska lösa Ukrainas behov av satellitkommunikation. Parterna ska undersöka hur ett eget system för bredband från rymden kan byggas upp.

Försvarskoncernen Saab gjorde en rörelsevinst på 1,9 miljarder kronor för tredje kvartalet.

Den Göteborgsbaserade biltillverkaren Volvo Cars lägger fram nytt sparpaket där 2 500 tjänster försvinner.